måndag 24 september 2007

Bi är i Lund och arbetar som...

projektledare för en högskolepedagogisk utvecklingskonferens för Lunds universitets lärare. Så snart jag kan lägger jag ut de två senaste föreläsningarna, allra senast när jag kommer hem nästa helg.

söndag 23 september 2007

Vilka detaljkunskaper ska vi ha?

Här är frågor från en av grupperna, tack för att ni ställde dem:

- Hur mycket detaljkunskap fordras till tentan? Hur mycket bör man kunna om enskilda byggnader och årtal?
- När får vi hemtentan? Hur får vi den?

Här är svaren:
Stokstad i förening med min undervisning ger er de baskunskaper som ni kan behöva när det gäller tenterandet, medan artiklarna visar på alternativa sätt att resonera, t.ex. tolkningsmöjligheter som handboken inte tar upp.

Poängen med en handbok är att den ska ge kunskaper om basfakta och grundläggande sammanhang, som alltid är nödvändiga för att kunna exemplifiera och resonera om likheter, skillnader, samband och vidare sammanhang. Däremot är det omöjligt att i kvantitativa termer ange vad eller hur mycket. Försök tänka er möjligheten av att tala ett språk utan att lära er de ord som ingår i det eller bara några få, vore det alls möjligt? Nej. Detaljkunskaperna motsvarar alltså glosor, medan sambanden motsvarar grammatiken och sammanhangen syntaxen kan vi säga.

Om jag inte hade pluggat in det som stod i den handbok jag läste skulle jag idag inte kunna undervisa. Arbetar man på museum, auktionsfirma eller som museiguide osv är detaljkunskaper viktiga för att kunna utföra jobbet, vet man inte vad man har framför ögonen och kan identifiera det så kan man inte heller säga något vettigt om det. Det är också nödvändigt att lära sig hur man lär sig ämnet om ni förstår vad jag menar. Även om en del av er läser konstvetenskap mest för att bli litet allmänbildade, så är det säkert än fler som gärna skulle vilja arbeta som konsthistoriker i något sammanhang. Det innebär att vi måste rikta in oss på er anställbarhet i vårt sätt att förhålla oss till ert lärande, vilket skattebetalarna också förväntar sig av oss. Ni bör därför förvärva de kunskaper, färdigheter och förmågor som arbetsgivare efterfrågar.

Jag rekommenderar därför att ni gör som jag gjorde när jag pluggade A-kursen: gör upp egna listor med hjälp av Stokstad över arkitekter, byggnader, geografisk plats och årtal liksom termer samt memorera dem och bildmaterialet, så att ni vid behov kan kalla fram rätt exempel ur huvudet och klarar av att ställa samman olika slags kunskaper för att säga något relevant. Samtidigt behöver ni också av främst av artiklarna lära er hur man använder detaljkunskap för att systematiskt bygga upp mer omfattande analytiska resonemang kring konkreta frågor. Därför uppvisar artiklarna en stor variation när det gäller forskningsfrågor, metoder och teorier samt sätt att analysera ett empiriskt (konstverk/byggnader) material.

På min tid var tentamen tredelad och bestod av bildattributioner, analysuppgift och essäuppgift. Nu omfattar den bara den sista delen. Attributionsdelen gick ut på att känna igen konstverk/byggnader och att kunna föra dem till rätt person, tid och plats, dvs tala om vem som stod bakom dem, när de utförts och var. Analysuppgiften gick ut på att jämföra likheter och skillnader mellan två konstverk/byggnader som läraren valt ut. Essäuppgiften gick ut på att knyta samman de olika kunskapsformerna, färdigheterna och förmågorna för att t.ex. kunna diskutera samband och sammanhang mellan verk och kontext, dvs den situation i vilken verket skapats och hur den påverkat skapandet av verket. Strukturen gick ut på att att bygga en kognitiv(kunskaps) trappa där man redovisade allt mer komplexa kunskapsformer från detaljer till helheter. Även om bara essäuppgiften finns kvar nu förväntas ni kunna integrera de andra stegen i den.

Nackdelen med salstentor är att det nödvändiggör detaljpluggande, medan hemtentor gör det möjligt att lära sig samma stoff genom att använda det i sina resonemang.

Hemtentan får ni sista undervisningstillfället nästa vecka, jag skickar den via epost till Gunnel och ber henne se till att den delas ut. Jag lägger också upp hemskrivningsfrågan både på bloggen och i Studentportalen som ett anslag. Med hjälp av hemskrivningen kommer ni att på ett mindre mekaniskt vis lära er de detaljkunskaper som ni har nytta av på tentan genom kontinuerlig reflektion - i vilket fall så är det min förhoppning.