Sandro Botticelli

Renässansmåleri

Känner ni igen alla konstverk?

Kvinnor i konsten

Uppsala konserthus - stora salen

Ett foto från B-kursens besök i Uppsala konserthus då vi hade turen att kunna få besöka Stora konsertsalen litet kort. Stort tack till den i personalen som tog sig tid.

Bi är i Lund och arbetar som...

projektledare för en högskolepedagogisk utvecklingskonferens för Lunds universitets lärare. Så snart jag kan lägger jag ut de två senaste föreläsningarna, allra senast när jag kommer hem nästa helg.

Vilka detaljkunskaper ska vi ha?

Här är frågor från en av grupperna, tack för att ni ställde dem:

- Hur mycket detaljkunskap fordras till tentan? Hur mycket bör man kunna om enskilda byggnader och årtal?
- När får vi hemtentan? Hur får vi den?

Här är svaren:
Stokstad i förening med min undervisning ger er de baskunskaper som ni kan behöva när det gäller tenterandet, medan artiklarna visar på alternativa sätt att resonera, t.ex. tolkningsmöjligheter som handboken inte tar upp.

Poängen med en handbok är att den ska ge kunskaper om basfakta och grundläggande sammanhang, som alltid är nödvändiga för att kunna exemplifiera och resonera om likheter, skillnader, samband och vidare sammanhang. Däremot är det omöjligt att i kvantitativa termer ange vad eller hur mycket. Försök tänka er möjligheten av att tala ett språk utan att lära er de ord som ingår i det eller bara några få, vore det alls möjligt? Nej. Detaljkunskaperna motsvarar alltså glosor, medan sambanden motsvarar grammatiken och sammanhangen syntaxen kan vi säga.

Om jag inte hade pluggat in det som stod i den handbok jag läste skulle jag idag inte kunna undervisa. Arbetar man på museum, auktionsfirma eller som museiguide osv är detaljkunskaper viktiga för att kunna utföra jobbet, vet man inte vad man har framför ögonen och kan identifiera det så kan man inte heller säga något vettigt om det. Det är också nödvändigt att lära sig hur man lär sig ämnet om ni förstår vad jag menar. Även om en del av er läser konstvetenskap mest för att bli litet allmänbildade, så är det säkert än fler som gärna skulle vilja arbeta som konsthistoriker i något sammanhang. Det innebär att vi måste rikta in oss på er anställbarhet i vårt sätt att förhålla oss till ert lärande, vilket skattebetalarna också förväntar sig av oss. Ni bör därför förvärva de kunskaper, färdigheter och förmågor som arbetsgivare efterfrågar.

Jag rekommenderar därför att ni gör som jag gjorde när jag pluggade A-kursen: gör upp egna listor med hjälp av Stokstad över arkitekter, byggnader, geografisk plats och årtal liksom termer samt memorera dem och bildmaterialet, så att ni vid behov kan kalla fram rätt exempel ur huvudet och klarar av att ställa samman olika slags kunskaper för att säga något relevant. Samtidigt behöver ni också av främst av artiklarna lära er hur man använder detaljkunskap för att systematiskt bygga upp mer omfattande analytiska resonemang kring konkreta frågor. Därför uppvisar artiklarna en stor variation när det gäller forskningsfrågor, metoder och teorier samt sätt att analysera ett empiriskt (konstverk/byggnader) material.

På min tid var tentamen tredelad och bestod av bildattributioner, analysuppgift och essäuppgift. Nu omfattar den bara den sista delen. Attributionsdelen gick ut på att känna igen konstverk/byggnader och att kunna föra dem till rätt person, tid och plats, dvs tala om vem som stod bakom dem, när de utförts och var. Analysuppgiften gick ut på att jämföra likheter och skillnader mellan två konstverk/byggnader som läraren valt ut. Essäuppgiften gick ut på att knyta samman de olika kunskapsformerna, färdigheterna och förmågorna för att t.ex. kunna diskutera samband och sammanhang mellan verk och kontext, dvs den situation i vilken verket skapats och hur den påverkat skapandet av verket. Strukturen gick ut på att att bygga en kognitiv(kunskaps) trappa där man redovisade allt mer komplexa kunskapsformer från detaljer till helheter. Även om bara essäuppgiften finns kvar nu förväntas ni kunna integrera de andra stegen i den.

Nackdelen med salstentor är att det nödvändiggör detaljpluggande, medan hemtentor gör det möjligt att lära sig samma stoff genom att använda det i sina resonemang.

Hemtentan får ni sista undervisningstillfället nästa vecka, jag skickar den via epost till Gunnel och ber henne se till att den delas ut. Jag lägger också upp hemskrivningsfrågan både på bloggen och i Studentportalen som ett anslag. Med hjälp av hemskrivningen kommer ni att på ett mindre mekaniskt vis lära er de detaljkunskaper som ni har nytta av på tentan genom kontinuerlig reflektion - i vilket fall så är det min förhoppning.

Vad förväntas av universitetsstuderande?

Det här är något som de flesta universitetslärare inte brukar nämna, eftersom de tar situationen för given. I högre studier förväntas studenterna vara tämligen självgående och självständiga sökare efter kunskap, vilket gymnasienykomlingar i huvudsak förstås inte gärna kan veta utan att bli upplysta om det. Övriga har lärt sig det den hårda vägen. Det enda vi är skyldiga att tillhandahålla är undervisning och att upprätta listor med kurslitteratur och det är vad vår arbetstid är anpassad efter. Det är sedan upp till den enskilde studenten att själv avgöra vilken ambitionsnivå man vill lägga sig på. Lägger ni ner 40 timmar i veckan på era studier, dvs heltidsarbete så klarar ni er sannolikt bra.

Det är alltså inte bara själva ämnet som ni ska inhämta, utan också metakunskaper som att lära sig att hitta själva och det gäller allt från lokaler till böcker till Studentportalen. Detta upplevs ofta som frustrerande det första året eller åren eftersom man är van från gymnasiet att få så mycket mer serverat. Er upplevelse är densamma som min var en gång i tiden, men man lär sig och i efterhand är man glad över det, eftersom det förbereder för arbetsmarknaden. För på jobbet måste man klara sig själv i allmänhet. I visssa fall skulle jag gärna om jag hade mer tid hjälpa er mer, men min arbetstid är begränsad. Ger jag mer tid åt er så får B/C-/master-studenterna sämre undervisning av mig och vice versa.

Om jag hade ingått i en basgrupp som student så hade jag sannolikt anordnat en lässtafett för att spara tid, eftersom jag alltid varit studiesmart, och övertalat mina studentkamrater att läsa varsin artikel som vi sedan redovisat för varandra och diskuterat. Det är ingen dum studiemodell, eftersom många undersökningar visar att man lär sig snabbast och bäst på att lära andra och av gemensamma diskussioner kring kurslitteratur/undervisning. Det går också fortare att själva läsa igenom en uppsats om man tycker den verkar särskilt givande om man fått den resumerad för sig.

Föreläsningsbilder i Studentportalen

På ingångssidan av Studentportalen när ni loggat in, lyft blicken till övre menyn och klicka på Utbildning. I vänstermarginalen på den sida som öppnas finns sedan rubriken "filareor", klicka på den. Där står rubriken på själva delkursen: Konsten före år 1000 - kursmaterial. Öppna den. Därunder finns mappen "Föreläsningar PowerPoint som webbsida", klicka på den länken så ligger alla utlagda undervisningstillfällen på rad därunder och det är bara att välja genom att klicka. Vissa tar längre tid än andra att öppna eftersom de omfattar åtskilliga MB. Upplysningsvis för er som är nybörjare vid universitetet, så hör det till undantagen att lärare tilllgängliggör sina föreläsningar på det här sättet. Det är alltså en särskilt tjänst jag gör de av er som vill fördjupa sig eller repetera och gå igenom materialet en gång till.

Svar på frågor om tidiga civilisationer

Gruppmötesfrågor:

1) Var är statyerna belägna i mastaborna? Upp eller nere?-
Statyerna befinner sig under mark i de underjordiska gravrummen, mastabans ovanjordskonstruktion innehåller ingenting utan är oftast en tämligen solid plattform.

2) Varför kallas det satellitpyramid?

Begreppet satellitpyramid har uppkommit därför att arkeologerna gjort en liknelse med vår stora jord och dess satellit månen som susar runt den. Det finns en stor pyramid och en avsevärt mindre. Ordet satellit betyder ungefärligen följeslagare och används här i överförd bemärkelse.

3) Vad är hypostylhall? Vad användes den till?

Hypostylhall är en stor sal täckt med ett plant trätak som bärs upp av kolonnrader. Den kan ha en utformning som en s.k. basilika, dvs vara indelad i skepp med ett förhöjt mittparti där kolonnerna är högre än på sidorna och därmed också väggarna. Varje skepp har då ett eget tak och höjdskillnaden mellan mitten och sidorna innebär att mittpartiets högre vägg kan perforeras med dageröppningar (fönster). Jag använder en del termer här för att ni ska kunna börja bekanta er med dem. Hypostylhallen är mest känd från tempelarkitekturen, men inget hindrar att motsvarande konstruktioner funnits också i palatsarkitekturen fast då i material som inte bevarats. Kolonnernas form, de ser ut som knippen av sammanbundna vassrör fast huggna i sten, antyder att de utsprungligen varit gjorda i förgängliga material. Se bilden ovan.

Nya rön - den kvinnliga faraon Hatshepsut identifierad

Alla har trott att efterträdaren Thutmosis III (18:e dynastin, Nya Riket) förstört hennes mumie, men nu har den anklagelsen kommit på skam. En egyptisk arkeolog har genom DNA-tester och dental bevisföring identifierat hennes mumie som legat i förrådet på Egyptiska museet sedan 1903! Som vanligt var det Howard Carter som var den ursprungliga upphittaren. Egypten har haft endast ett fåtal kvinnliga faraoner och av dem var Hatshepsut den mest framgångsrika och den som regerade längst. Hon genomförde flera expeditioner till främmande länder som Punt och lät bygga ett av de mest imponerande klipptemplen i Kungarnas Dal, se ovan.

Nya rön om Lionardo da Vinci

Ett fingeravtryck av konstnären har rekonstruerats, från en målning får man förmoda, och analyserats. Enligt forskarna kan han ha haft arabiskt påbrå, fast hur man kan utläsa det av ett fingeravtryck förmäler inte notisen. En tidigare teori har lanserats att hans mor skulle varit slav från Mellanöstern säger samma källa, vilke då kanske verifierats.

Nya rön i konstvetenskap - Buddhamålningar upptäckta

Det osannolika kungadömet med namnet Mustang (som jag associerar till amerikanska präriens hästar) ligger i Nepal. Där har arkeologer påträffat 800 år gamla väggmålningar med scener ur Buddhas liv.

Favoritbyggnader efterlyses

Precis som i Önskelåten på radio är jag intresserad av att få in förslag från er på byggnader ni älskar eller avskyr att fläta in i undervisningen. Välkomna att nämna en antingen i samband med undervisningen eller via epost eller denna blogg. Upplösningen på digitala bilder kan vara lägst 125 kB för att inte bli grynig på stor duk. De kan dyka upp antingen i en föreläsning eller som åskådningsexempel i ett seminarium.

Om det inte finns foto med tillräckligt hög upplösning kommenterar jag byggnaden i denna blogg när vi kommer fram till det tidsavsnitt där den hör hemma. Ni får alltså möjligheten att påverka föreläsningarnas konkreta utformning i varje fall vad exemplen angår - ta chansen! Jag skulle tycka att det vore roligt om ni engagerade er.

Villner, Lena Berg, Maktens arkitektur & arkitekturens makt..

Är den akademiska miljön så oskyldig och självklar som den kan verka? Hur upplever ni de olika byggnader ni rör er i och som hör samman med universitetet? Hur ställer ni er till tankarna i artikeln och hur vill ni utveckla dem under terminens gång?

Markus & Cameron: The Words Between the Spaces

Öppen för diskussionsinlägg i kommentarerna, eftersom vi kommer att arbeta med denna bok i samband med seminarierna under terminen lär det säkert dyka upp frågor och synpunkter.

Lundequist, Jerker, Om att definiera arkitektur

Just denna intressanta fråga: vad är arkitektur? kommer vi att uppehålla oss vid under terminen. Därför kan det här kanske bli ett inlägg att återkomma till. Jag har ju min egen uppfattning förstås.

Elkins, Stories of Art

Diskuteras lämpligen i kommentarer till det här inlägget, som byggs ut vartefter kommentarer och frågor inkommer.

Arkitekturtermer - boktips

Eftersom ni läser kurslitteratur på engelska innebär det att ni kommer att få problem emellanåt med terminologin. Det är lätt hänt att man gör en egen översättning och luras att tro att ett snarlikt svenskt ord är detsamma som det engelska. För att slippa torra rättelser i marginalen av min röda penna vid tentadags rekommenderar jag er två saker: lyssna noga vilka svenska termer som jag använder och införskaffa gärna följande polyglotta uppslagsbok: Jan Torsten Ahlstrand: Arkitekturtermer (klicka så kommer ni till bokpresentationen) som ges ut av Studentlitteratur i Lund, förlaget håller sannolikt lägsta pris. Den är en guldgruva, dels fungerar den som ett lexikon över arkitekturtermer, dels innehåller den sist i boken en ordlista där man kan se olika arkitekturtermers motsvarighet i flera språk: svenska, engelska, tyska och franska. Min blev sönderläst redan när jag var student, så den finns delvis i lösbladsform numera, men fortfarande i användning.

Vilken av alla dessa Stokstad ska jag köpa?

Är en berättigad fråga från förbryllad student, eftersom den finns i litet olika versioner. Den som hittats på Bokus: http://www.bokus.com/b/9780131616721.html?pt=search_result
är den rätta. Observera att med den följer en CD för bild-browsande som kan vara nyttig och added value package kallad ArtNotes.

Samtidigt är det lång leveranstid, så ta en sväng ner till Studentbokhandeln på Sysslomansgatan eller LundeQ i Forumgallerien i centrala stan och se efter vad priset med studentrabatt blir.

Utöver Bokus kan jag också rekommendera AdLibris som leverar snabbare, eftersom denna ebokhandel befinner sig i Morgongåva bara ett par mil från Uppsala. Böcker därifrån brukar komma på 2-3 dagar.

Hur komma in i Studentportalen?

För att få tillgång till er Studentportal via http://www.student.uu.se krävs två saker, att ni har ett UpUnet-S-konto och att ni är registrerade på kursen. Det senare sker första kursdagen och efter det kan ni ansöka om UpUnet-S-konto antingen genom att fylla i den blankett som delas ut vid registreringen, vilket tar längre tid, eller genom att göra det på det snabba sättet via https://akka-anv.uu.se/studansok/ Det senare kräver pin-kod som finns i antagningsbeskedet.
Det kommer sedan ett besked efter några dagar med uppgift om inloggning.

Studentportalen är er personliga kurswebb till skillnad från den publika som utgörs av institutionens hemsida. Där är meningen att ni ska ladda upp era hemskrivningar, där kan ni kontrollera era framsteg, där kan ni komma åt kurslitteratur som finns i artikelform, där kommer ni åt er epost, där kan ni spara säkerhetskopior av det ni skriver på datorn osv. Betrakta kort sagt som ert virtuella studiekontor.

I Internet Explorer kan det komma upp en sida som varnar er för att certifikatet är ogiltigt och avråder er från att öppna webbsidan som leder till Studentportalen. Den kan ni strunta i, välj alternativet "ja, jag vill verkligen gå in på denna hemsida" (hur det nu formuleras). För att åtgärda certifikatproblemet och slippa varningsskylten finns en möjlighet att ladda ner ett s.k. rotcertifikat, instruktioner står till höger på sidan när ni går in på www.student.uu.se - webbsidan.

Undervisning

Ibland är det först i efterhand man kommer på att man nog borde ha ställt en fråga i samband med undervisningen - men det är aldrig försent! Använd kommentarsfunktionen här för att göra det i efterhand eller lägg en lapp i min brevlåda på institutionen.

Välkomna till min fråge/synpunktspalt

Eftersom "katedertiden" är begränsad och frågor kan uppstå litet när som helst har denna blogg inrättats för att ge möjlighet att ställa dem eller att avge synpunkter när de uppstår i era huvuden. Skicka epost till läraren så kommer ett inlägg här som svar, lägg en lapp i mitt brevfack, fråga i anslutning till undervisningen eller använd kommentarsfunktionen i bloggen i anslutning till närliggande ämne i inlägg. Gå inte och undra för er själva - ställ frågor!!!

Ni kan fråga om eller ge synpunkter på allt som har med utbildningen att göra, om kurslitteratur, om det som tagits upp på föreläsningar eller i seminarier, om administrativa frågor etc. Synpunkter eller frågor som på något sätt kan betraktas som olämpliga till sitt innehåll eller språk, t.ex. angrepp på enskilda lärare, kommer obarmhärtigt att censureras, inläggaren kan komma att spåras via besöksräknarens uppgifter om avsändare och kallas till ett allvarligt samtal. Det innebär dock inte att kritiska synpunkter avvisas. Det går bra att komma med sådana, men de ska formuleras på ett civiliserat sätt och vara väl genomtänkta. Som exempel kan tas kurslitteratur där man kan vilja diskutera relevansen av någon artikel, nivån på den eller innehållsliga undringar. Pedagogiskt kritiska frågor och synpunkter är också välkomna.

Se i vänstermarginalen under etiketter om ni hittar ett ämne som överensstämmer med vad ni vill fråga eller avge synpunkt på och se vad som tidigare skrivits innan ni lägger in er egen kommentar. Det kan hända att någon annan redan ställt samma fråga och fått svar eller att det finns fler synpunkter som gör att era argument kan vässas ännu mer.